Jag känner mig ledsen. Det är en jobbig känsla när jag har allt och borde vara så glad och tacksam. Tacksam är jag visserligen men ändå mår jag inte riktigt bra. Känns som att jag inte lever fullt ut. Lever som utanpå. Bedöver mig med genom att inte göra saker, stressgöra saker, äta saker, ja så ser det ut. Vet vad jag måste göra, men gör det ändå inte. Väntar bara på det rätta tillfället men det kommer aldrig och det är synd att det är så eftersom det innebär att jag inte kommer igång. Saknar gnistan, drivkraften att göra. Planerar, men gör inte. Får dåligt samvete när jag inte gör och då blir det bara värre. Vet inte hur jag ska ta mig ur. Vet bara att jag måste.

Kram!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Livet har faktiskt visat sig från sina bästa sidor här nu ett tag, har känt mig riktigt tillfreds men så...dyker det upp nåt fragment ur det förflutna och jag bara ramlar ner, ramlar fortare och fortare, känner hur mina händer skrapar mot bergväggen ...

Känner att jag är på gång! Nu är jag less på att må dåligt och ifrågasättandet av allt jag göra. Vem har besämt att jag måste oroa mig, ha ångest och grubbla? Ingen, bara jag själv och alltså bestämmer jag själv över vad jag ska göra, tänka och säga....

Det är någonting med hösten den klara, kalla luften känlsan av att allt ordnar sig en filt, en kram, det löser sig jag mår bra just nu... ...

Du är din största fiende Äter, gnager och trasar sönder din fina själ Precis som tidigare, spelar du ett högt spel Var ska detta sluta? Sök hjälp! ...

Hade en verkligt låg dag igår. Kände bara att jag ville fly bort. Typ semester à la Sex in the city. Vara singel igen och hemska tanke utan barn...! Självklart vill jag inte vara utan min älskade son, han är det bästa vi har! Men jag saknade mitt g...